akwentzel.blogg.se

 

Medan jag inte har uppdaterat här, har jag istället jobbat, det går bra tackar som frågar! Inga mer vurpor iallafall. Dock råkade jag välta en vagn med brickor, dom gick ju visserligen inte sönder, men det lät rätt rejält och jag kunde inte dölja det för nån. 

 

Men! Jag har serverat tre dagar i rad, utan att tappa en endaste tallrik (paus för 'ta i trä') och inte spillt sås i någons nacke. 

Däremot satte jag igång larmet i receptionen, men jag är inte säker på att våningen längst upp hörde det, så skit samma.

 

Det är rejält jobbigt att gå upp klockan 5 varje morgon (jag borde inte klaga Linda, jag vet) och imorgon kommer nog vara extra jobbigt, ska nämligen på en så kallad pubrunda ikväll, med Chalmers. Fast dom kanske inte alls festar så som man tror, det vet jag ju faktiskt inte, kanske är i säng vid 10 ändå. 

Men det är ju ändå fredag imorgon! 

 

Då har vi after work på läppstiftet! Alla får komma btw! Det är gratis inträde och man får grillbuffe om man köper nåt att dricka! Bra deal! Kom!

 

Sen har ju Lisa flyttat in sen sist! Det är fantastiskt! Även om vi misstajmar våra jobbtider typ jämt och hinner ses i ungefär 5 minut innan nån ska iväg, så är det asgött att ha någon omkring sig och dricka te med när vi väl hinner. 

 

Nä, men nu måste jag rusa, ölen dricker inte sig själv! 

(Jag ska ta det lugnt och inte bryta något ikväll!)

 

 

 

Medan jag inte har uppdaterat här, har jag istället jobbat, det går bra tackar som frågar! Inga mer vurpor iallafall. Dock råkade jag välta en vagn med brickor, dom gick ju visserligen inte sönder, men det lät rätt rejält och jag kunde inte dölja det för nån. 

 

Men! Jag har serverat tre dagar i rad, utan att tappa en endaste tallrik (paus för 'ta i trä') och inte spillt sås i någons nacke. 

Däremot satte jag igång larmet i receptionen, men jag är inte säker på att våningen längst upp hörde det, så skit samma.

 

Det är rejält jobbigt att gå upp klockan 5 varje morgon (jag borde inte klaga Linda, jag vet) och imorgon kommer nog vara extra jobbigt, ska nämligen på en så kallad pubrunda ikväll, med Chalmers. Fast dom kanske inte alls festar så som man tror, det vet jag ju faktiskt inte, kanske är i säng vid 10 ändå. 

Men det är ju ändå fredag imorgon! 

 

Då har vi after work på läppstiftet! Alla får komma btw! Det är gratis inträde och man får grillbuffe om man köper nåt att dricka! Bra deal! Kom!

 

Sen har ju Lisa flyttat in sen sist! Det är fantastiskt! Även om vi misstajmar våra jobbtider typ jämt och hinner ses i ungefär 5 minut innan nån ska iväg, så är det asgött att ha någon omkring sig och dricka te med när vi väl hinner. 

 

Nä, men nu måste jag rusa, ölen dricker inte sig själv! 

(Jag ska ta det lugnt och inte bryta något ikväll!)

 

 

Jahaja, då har man flyttat till Göteborg plötsligt! 

Vad har hänt sen sist?

* Mycket kvalitetstid i hängmattan. Och i hammocken. Och i sjöboden.
Ibland har jag tagit ett glas vin under tiden. Ibland lyssnat på dokumentär från P3 där folk mördar och styckar varandra osv. Olika nivå på njutande. 

* Kört Bengans übergräsklippare och trimmat kanterna. Trist på ett sätt att sommaren har varit så fin, gräset torkar ju och dör istället för att jag ska få köra mer med klipparn. 

* Plockat vinbär och bakat en vinbärspaj, som vi tog med oss upp på berget och skulle äta medans solen gick ner, men när vi istället blev totalt uppätna av muterade mygg så rusade vi ner till lusthuset. 

* Cyklat igen! Så gott som smärtfritt gick det. Ledde cykeln över bron med en fast hand, helt utan problem. 

*Suttit i vindskyddet mot fågeldammen, bläddrat i fågelboken och föreställt mig livet som fågelskådare. Det var inte helt dumt tycker jag, men jag är redan avigt inställd till tidiga morgonar. 

* Ätit nybakat brödfrukost efter ett morgondopp tillsammans Lisa, Julia och Karin som kom upp på besök.

* Även haft en bror, en syster med varsin respektive samt barn här. Och ätit räkor, lax och makrill på berget i Grebbe. 

* Fått ett tecken i form av en dödskalle av lite te-spill. Funderar nu på om det kan vara straffet för att jag aldrig har undvikit A-brunnar.

Ja, det var väl det. Må väl!

 

 

Nu vet jag inte var jag ska börjar! Det här är precis varför jag inte skriver dagbok längre, jag pallar inte med att skriva varje dag. Nu är det ju visserligen inte varje dag jag bloggar, inte ens varje vecka tydligen.

Men jag börjar la från början då!
Förra veckan var det fullt med folk här, hela tiden! På tisdagen kom Johansson, Rane, Linda, Dennis, Jocke och Ante upp. Ante på sin übercoola moppe, som tog tydligen tog typ 5-6 timmar. Imponerande!
Även Bengt kom tillbaka igen.
Sen fylldes det bara på, Vickan, Malin, Emma, Louise, Nibell, Hidman, Niklas, Thilia, Martin, Maria, Thomas och Tina.

Håkan Hellström spelade på Tanumstrand på fredagen och vem vill inte se honom?

Dessutom, när vi låg hela gänget typ nere vid sjöboden, jag var precis i vattnet för att tvätta håret (Vi har nämligen egen brunn här uppe och den mår inte kanon av att det är 25 grader varmt, soligt och typ en hel skolklass här, så vi duschar i vattnet. Asgött tycker jag, för man får saltvatten håret hela tiden då. Oj, Superlång och utdragen parentes. Jaja, till saken!) När jag som bäst badar, så står plötsligt mamma, Ellinor, Christian och Ludvig där! Hur sjukt? Jag hade ingen aning att dom skulle komma! Askul!
Då fick jag vara med på min gudsons första bad ute!

Sen på kvällen var det iallafall Håkan! Vi gick in i samlad trupp! Kolla hur najs det se ut därnere på bilden!

Håkan-konserten var grym! Lite kort dock, men vi stod långt fram och det var asgo stämning. Jag hade min krage på mig, mest för att den klär mig så bra, men lite för att jag var stel som fan i nacken med.

Åkte hem ett par dagar till Ucklum med i början av veckan, det var inte så dumt!

Jag blev sämre i nacken igen så jag passade på att åka in till Uddevalla sjukhus på väg upp hit igen. Blev röntgad osv och det såg tydligen fint ut! Så skönt!

Jag har förstått att jag ibland inte borde skita i smärta på det viset, speciellt när det kan drabba mig igen när jag är typ 40 bast, så nu vilar jag mig i form istället. Bland annat vid sjöboden eller i hängmattan. Sämre kan man ju ha det. 

Nu har vi bara en vecka kvar här, det är helt sinnessjukt! Fast ändå känns det som en evighet sen vi firade midsommar i ett ösregnade spekeröd. Och det har ju hunnit hända en del här!

Denna veckan ska vi göra allt som vi planerade innan vi åkte hit, som inte har hunnits med, eller inte gått med min nacke osv. Det blir alltså fullt upp ändå.

Precis nu bakar jag vinbärspaj som vi ska ta med oss när Lisa och Julia slutar och äta på ett berg som vi ska bestiga. Flott va?

 

 

 

 

 

 

I lördags kom Viktoria, Nibell, Hidman, Niklas och Emil hit! 

Dom satte upp tälten och sen åkte vi in till Grebbestad och satte och oss på en klippa och drack öl, precis som alla andra 16-åringar...  Julia och Lisa cyklandes när dom hade slutat och vi hade så himla trevligt! 

 

Eftersom det var Grebbestad karnevalen var det sjukt mycket folk överallt. Vi drog till Röde orm och hängde där tills det stängde, även om vakten hotade att kasta ut oss flera gånger för att vi öppnade ett fönster. Det var sjukt varmt där inne. Det hjälpte inte att ha kragen på sig. 

Julia skonade han inte, visserligen tog hon fönstervägen in en gång, men ändå. 

Det var ingen större fara dock, hon kunde gå in igen direkt. 

 

I söndags hade vi bakishäng och åt frukost på bryggan i Grebbestad, sen drog vi med Emils van till Fjällbacka och gick och klättrade iRonja Rövardotters skreva. 

Sen blev det även lite minigolf, det var ...spännande. Eller nåt. Vi behöver inte prata mer om det, men jag vill säga att jag gjorde en hole in one, eller spik som det tydligen hette. 

På kvällen grillade vi och åt middag i lusthuset. Det var sorgligt när dom åkte hem. 

 

Idag har det varit så tomt, för Lisas morfar och mormor och alla har åkt hem nu också.

Men jag tänkte att det nog var bra med en vilodag för min nacke, det har ju varit ganska fullt upp ett par dagar så jag är helt slut i den. Man tror ju hela tiden att det är nästan bra och att man ska orka allt som vanligt, men det gör man tydligen inte. 

Så idag har jag haft en pensionärsdag, frukost och korsord i lusthuset, kaffe på altanen, en liten promenad ner till havet. Sen en tupplur på soffan. 

Jag har även lyssnat på P2 som hade nåt franskt tema idag och jag ska säga att det inte är alls så dumt faktiskt. 

 

Men det känns ju även som att det räcker med en sån här dag lite dådå, så jag är verkligen glad att andra gänget kommer imorgon! 

 

Nu ska jag gå ut och måla hammocken, man vill ju inte missa Rapport och Aktuellt sen. (Jag har hört att man ser sånt när man är pensionär.)

 

Må väl! 

 

Nu är jag som en ny människa igen, jag kan svinga (nästan) huvudet från sida till sida och det gör bara lite ont! 

 

Jag är visserligen inte helt bra än, det märkte jag när vi var och kollade på fantastiska Karins konsert, i Marstrands kyrka. Jag trodde på allvar att jag skulle tappa huvudet för att det var så tungt och nacken var så svag. Kyrkbänkar är ingen hit alltså, jag lider med alla äldre som går dit och tvingas till plåga på detta viset. Hade Gud verkligen haft något emot lite bekvämlighet? Jag ska läsa Bibeln nu när jag är sjukskriven och ta reda på det. 

 

Annars har jag haft det sjukt najs hemma i Ucklum och Stenungsund. Så himla härligt att träffa alla, även om det bara var typ två veckor sedan sist! 

Vi var och hälsade på min systerson Ludvig häromdagen. Han blev livrädd för mig när jag tittade ner i vagnen med kragen på. Sen var han lite skeptisk hela eftermiddagen men jag tror att han accepterade mig igen till slut.

 

Det blev även fin-häng på bryggan i getskär med hela gänget. Kolla på bilden där nere, hur #SOFT ser inte det ut då?.

 

Jag har vart hos sjukgymnasten nu och fått höra att jag ska bli helt bra om jag gör mina övningar som jag ska. Och sånt slarvar man ju aldrig med eller? 

Nä men jag ska verkligen vara duktigt med det. Det är ju liksom bara för min skull osv osv. 

 

Nu är jag uppe i Kämpersvik igen, vi har hunnit ha reunion-grill och igår låg jag  nästan hela dagen vid sjöboden. Jag lyckades även ta ett riktigt bad, även om jag inte kom så djupt att jag kunde doppa huvudet, men ändå! 

 

Jag har även hängt en hel del med Lisas morfar Bengt. Han läste dikter för mig medans vi drack kaffe på altanen. Sämre kan man ha det när man är sjukskriven. 

 

Dock är det trist som satan att Julia och Lisa jobbar hela tiden, jag vill ju också vara med! Men vi hinner ju ses på kvällarna iallafall.

 

Ikväll kommer massa härliga människor upp hit och hälsar på också! Vi ska ut på Grebbestad festivalen. Jag ska ta det så himla lugnt som man bara kan. Jag längtar efter er! Sen dessutom gött häng hela dagen imorgon! 

 

Nu har Lisa och Julia gett sig ut på en lite morgonjoggingtur, bara en mil ungefär. Tack och lov att jag har en bra anledning att chilla hemma! 

 

 

 

Hej på er! 

 

Nu fick jag ett infall att starta igång blogg-jävelen igen. Mest för att, ja, ha nånting att göra helt enkelt... 

 

Jag har ju för er som inte hört det fått en fraktur på skallbasenbenet. Det är ett ben i nacken/skallen, precis vid hårfästet.

 

Men för att dra historien från början:

 

Jag, Julia och Lisa har under sommaren fått jobb på Sportshopen i Tanumstrand och därför flyttat upp i en husvagn till Kämpersvik. 

 

Där lever vi livet med morgondopp, grillkvällar, mygg, härliga kunder, cykelturer på en cykel vars sadel är trasig och sticker hål på röven, regnkläder, havsutsikt, lusthus-kvällar med rödvin, finbesök från nära och kära m.m.m.m

 

Allting var verkligen strålande och vi njöt för fullt!

 

I fredags råkade både jag och Julia vara lediga så vi bestämde oss för att gå ut och fira. 

Hela dagen var superhärlig med morgonpromend, sedan en joggingtur, bad, lite vin medan vi fixade oss och sedan in till Grebbestad. Där tog vi langos och en mjukglass. 

Sen satt vi och chillade och vinkade till båtar på en klippa precis vid havet i ett par timmar medans vi väntade på att Lisa skulle sluta. Kort sagt hade vi en perfekt dag.

 

När Lisa och dom andra stängde kom vi över ett gäng bullar i en närbutik, helt gratis  för "dom ska slängas om två minuter när vi stänger, så ta allihop!"

 

Sen blev det förfest med Linnea och Robin från jobbet. Trevligt med! 

 

När det blev dags begav vi oss ut till röde orm, där vi dansade loss lite och pratade med en man som var stum. 

 

Sen skulle vi cykla hem. Som dom ansvarsfulla och mogna människor vi är, hade vi med oss reflexvästar. Dessutom vill jag vara tydlig med att jag inte på något vis var aspackad, såklart inte helt nykter heller, men ändå inte så full.

Vi kom ända till Kämpersvik, där jag passade på att ta ett nattdop.

 

Sen, ca 100 meter från hemifrån, är det en spång över ett dike. Här gick det utför, bokstavligt och bildligt talat. Jag tänkte "jag cyklar över, vi gör ju det varje dag." Men precis innan hann jag även tänka "tänk om jag hade kört av här" och då gjorde jag ju det. 

 

Rätt ner i diket, över styret och på ansiktet. 

Jag kände att det gjorde rätt ont, men jag kunde ju röra mig och så, så jag reste mig trots att Julia och Lisa sa till mig att ta det lugnt.

 

Nästa morgon hade vi bestämt redan innan att v skulle in till Grebbestad och äta frukostbuffé, sånt bangar man ju inte gärna, även om man har lite ont.

 

Men eftersom det inte blev bättre och jag inte riktigt kunde röra mig och på stark inrådan från sjukvårdsupplysningen åkte jag och Lisa, som var ledig, in till Uddevalla sjukhus, i tron att hämta ut en såndära halskrage och sedan åka hem igen och hinna sola lite. 

Men nu gick det inte riktigt så enkelt. Blev klämd och tryckt på, fick en såndär stenhård, plastig nackkrage och blev körd till röntgen.

Så långt allt väl, men efter en dryg timmes väntan på svaren, när jag började bli ganska kissnödig och hungrig, ringde vi på larmklockan och frågade vad som var på gång. Kunde man få gå ut och vänta i solen istället kanske? Nej, tydligen ska jag ligga stilla på rygg tills vi vet. Jaja, man har ju vant sig vid att knipa när man jobbar på ett ställe utan toa.

 

Efter ytterligare nån timme kom doktorn och sa med allvarlig blick att dom har hittat en spricka i nacken på mig. 

Då var man plötsligt inte så kaxig eller skojig längre. Dom hade skickat bilderna till en expertkirurg på Sahlgrenska som skulle titta på dom också.

 Man hinner tänka en hel del under den tiden och jag trodde verkligen att jag skulle behöva bli opererad och sen bli liggandes på Sahlgrenska  resten av sommaren. Dessutom tror man ju att man ska bli förlamad om man bryter nacken, så jag låg och vickade hysteriskt på mina tår hela tiden. 

(Tänk dessutom på hur extremt kissignödig jag var nu. Jag hade ju saftat på bra med både juice och kaffe på frukosten.) 

 

Efter en evighet kom doktorn in igen, precis innan dom skulle sätta in nån typ av kateter på mig, och sa att dom hade pratat med en av läkarna som sa att min skada satt på ett sånt sätt att den inte kunde förvärras och inte heller göras någonting åt, utan bara självläka. 

Förstå den lyckan!! 

Min doktor sa visserligen att dom fortfarande väntade på svar från två andra läkare, men att jag kunde få gå upp och kissa. Både jag och Lisa grät av glädje! 

 

 Fatta vilken änglavakt?? det hade verkligen kunnat gå så himla mycket värre! När det händer nåt sånt här blir man s himla mycket mer tacksam. Att man lever, att man har fantastiska människor omkring sig och att man har en kropp som fungerar. Jag blir helt illa tillmods bara av att tänka på hur det hade kunnat gå. Brrrr. Jag tänker ju skaffa cykelhjälm och överlag inte göra idiotgrejer mer. (Det här är väl egentligen mest oflyt, men överlag har jag ju en tendens att lyckas skada mig, hrmm, bruten arm, brutet lårben osv...)

 

Efter 8 timmar på sjukhuset fick vi åka hemåt igen. Vid det laget hade Julia anslutit sig med och vi var en ganska glad trio som åkte upp till husvagnen igen. 

 

Nu är jag sjukskriven i 4 veckor igen, vilket är till den 3augusti. Den 4 augusti var min sista schemalagda dag på Sportshopen. Kul att få krama ur det sista liksom.

 

Jag har kommit hem till mamma och blivit ordentligt omhändertagen nu och stannar här tills på torsdag, då åker jag uppåt igen. Sen får jag väl se vad jag kan hitta på. 

 Det är ju på nåt sätt sjukt bra tajmat ändå, när det har blivit så jävulskt härligt väder! 

 

Här kommer ett gäng bilder från vår tillvaro!

 

Over and out

 

Dåså! Då var sista jobb dagen avklarad! Den gick fint, fick en öl och lite gött tjöt med Chris, Nina och Johnny( mina kollegor alltså)  efteråt med. 

Hade en kanonvecka med Viktoria och Nibell förra veckan! Det blev några kanonrepor i offpisten i puder, lite redig afterski på Hinterhag och mys och sällskap. Jag saknar er fortfarande! 

 

Jag har blivit sjuk, rejält, typ dunderförkylning eller influensa (som alla andra visserligen, men ändå). Feber, snuvig som fan, hosta och halsont. Mitt ena öga har även svullnat upp typ, gissar på att det är fyllt med snor där bakom med. 

 

Gick hem från jobbet i förgår och har legat sen dess. Min kollega/granne kom upp med dunder-piller och te. Teet råkade jag spilla ut under en hostattack, över mig själv i sängen. Givetvis så att jag brände upp halva min kropp. 

Det färgade dessutom mitt täcke röd-lila. Men det gjorde inte så mycket, för jag drog av en sån supernysning (snor blandat med blod) lite innan, så teet hjälpte snarare och gjorde att det inte så ut som en scen direkt tagen ur CSI Miami längre. 

 

Eftersom min näsa rinner konstant så går det åt en hel del papper, det ledde till att mitt toapapper tog slut hastigt och lustigt, som tur är fick jag lära mig en regel "hälsa höger, torka vänster" så läget är under kontroll. 

 Jag har snutit mig i en av mina t-shirtar istället, jag är inte säker än, men det känns som att den åker i soporna sen. Inte för att jag brukar var superfräsh direkt, men det här är nog med på topp 5 listan över mina äckligaste stunder. Det säger en hel del.

 

Idag kände jag ändå att det var dags att släpa sig ner till Spar, och inhandla toapapper och nånting att äta, så jag skrapade ihop mina slantar (ca 5 €, mestadels i 5,10 och 20 cent). Väl i kassan med papper och riskakor, tror ni inte på fan att jag blir nekad?! Jag får alltså inte betala med mina pengar, fast jag har mer än tillräckligt! Vad fan?! 

Jag kan köpa att man kanske inte kan betala 50€ med 10 centare, men det kostade ju för fan 4,75! 

Men nej, "gå till bankomaten" fick jag höra istället. Jaha och vad hjälper det då? 

 

Orkade inte bråka mer så jag gick ner till en allmän toa i liftarna och fyllde jackfickorna med så mycket dasspapper jag kunde. Där fick du så du teg, kärringjävel. 

Fortfarande ingen mat dock. Ska försöka ta mig ner till jobbet vid middagstid och få lite käk. 

Dum som jag var sa jag att jag klarar mig fint till världens sötast kille på jobbet, han var så orolig att jag inte skulle äta ordentligt och frågade om jag behöver något. "Nä, tack snälla, men det är lugnt, jag överlever". För fan AK! "Ja, tack, lite käk, varmt te och en värktablett hade vart fint". Vad försöker jag med? Spela nån slags martyr? Det är ju inte ens nån som kan se och tycka synd om mig, så jag vinner ju ingenting på det. Nästa gång ska jag garanterat säga ja, han vill ju ändå hjälpa!

 

Annars har denna veckan vart go! Det är ett asgött gäng med skåningar här som förgyller mina arbetskvällar och jag har hittat "Schulman show" ett webb-program som jag faktiskt kan kolla på. Det är en typ av talkshow med kända gäster osv. Väldigt trevligt! 

 

Det mesta annat är nämligen spärrat här i Österrike. Netflix, svtplay, alla andra play, streama funkar inte heller. Det är ju lite trist får jag säga. 

 

Sen har jag sett bilder på min systerson! Så satans söt! Jag kan inte bärga mig tills jag får hålla honom! 

 

 

Vilken jävla grej va, numera kan jag inte bara  titulerat mig som, bummare, fattiglapp, tattare, alkoholist utan även som moster! 

Fattar ni? Jag ska lära lillkillen allt jag kan! ( inte än såklart, när han är 18 år. Framtill dess ska jag bara vara snäll och cool.)

 

Iallafall, efter lite övervägande om hemgång eller inte så har jag nog bestämt mig för att vara kvar... Det är ju trots allt bara en månad kvar av säsongen och så mycket missar jag ju inte. 

 

Dessutom älskar dom mig på jobbet nu! ( kanske är något dom bara säger, för att jag inte ska åka hem, men jag är inte så noga med detaljer.) 

 

Häromkvällen gick jag ut med tjejen i baren och hon var jättegullig! Vi blev vänner och inga hard feelings mer. Skönt! Nu fick jag istället höra att jag är den bästa på 4 år, alltså så länge dom har jobbat där. Det känns fint! 

Och, hör hör! Hon gillar inte att åka skidor så mycket, så jag får låna hennes liftkort  när hon inte behöver det. Vilket är ungefär varje dag! Hur jävla grymt?! 

 

Med andra ord börja livet här nere ordna upp sig lite. Det är jag ytterst tackSam för. 

 

Dock har jag som alla anda här blivit sjuk, så idag har jag ändå inte kunnat åka skidor. 

 

Däremot var min och Emils couchsurfar-värd här och hälsade på idag! Det var kul! Vi lunchade och sen skulle vi ta en glüwine på afterskin. Det blev ju givetvis till typ 4 öl också. Så nu ska jag gå till jobbet lite lullig. Det kan aldrig skada tänker jag. 

 

Vad mer? Jo, jag har hunnit titta på pistmaskinerna när står utanför och försöker lura in folk på klubben, fattar ni hur brant det är? Jag får typ svindel bara av tanken! Dom kör ju rakt upp! I mörkret! Jag hade så gärna velat åka med på en tur! 

Det får bli mitt nästa mål med min resa. Bra där! 

 

Dags att dra till jobbet. 

 

Servus! (Hejdå, tror jag.)

 

 

Hej hej Hallå!

 

Har haft en kämpigt period igen, först och främst har Emil åkt hem. Jag saknar honom som fan, även om vi var isär det sista med! Men allt var lättare och framför allt roligare med sällskap! 

 

Jag har ju som sagt fått jobb, nu går det bra! 

I början var det sådär, min chef sa till mig att jag skulle först stå ute från 21-23/00 beroende på hur mycket folk som var inne. 

Sedan skulle jag sälja shots (ur sprutor, ascoolt! Jag hade ju köpt direkt!) och plocka bort tomma glas från borden om det fanns. 

 

Dock var det inte var bartenderna tyckte att jag skulle göra, min huvuduppgift var tydligen att hjälpa dom, hämta mer öl, se till att det fanns shotglas osv osv. 

Tjejen i ena baren var sjukt irriterad på mig och pratade öppet om hur dålig jag var och att jag inte fattade nånting och kunde inte ens hämta ölen (som står i ett rum utan belysning, vilket jag inte hade en aning om) med dom andra anställda, så att jag hörde det.

 

Jag var nära att ge upp och skita i det då, men så tänkte jag "fan ta henne!"  och frågade henne dagen efter vad hon egentligen ville att jag skulle göra och då sa hon det med att fylla på och sånt, så efter det så har vi en lite mer avslappnad stämning. Hon har iaf känsla nog att inte prata så att jag hör länge. 

 

Sen har det varit karneval-dagar i Österrike, tydligen nån typ av högtid där alla klär ut sig. Jag blev tilldelad en sjuksköterska-uniform med tillhörande hätta. Väldigt typisk "Halloween-and-wanna-be-sexy" dock hade jag byxor och linne under men det var väldigt populärt och shotsen tog slut på ett kick. Det gjorde givetvis att min boss tyckte jag skulle ha den på mig varje kväll. Jag sa okej under karnevalen för då var massa andra också utklädda, men sen får det vara bra! 

 

Inkastarjobbet är okej ändå, även om jag är en sån jobbig jävel som jag själv alltid har hatat. Men dom flesta är väldig trevlig och står och tjötar lite. 

Sen går kvällarna rätt fort för det är fullt upp hela tiden. 

Jag brukar sluta mellan 3-5 typ. Ibland går vi ut och tar en öl eller två efteråt. 

 

Dagarna däremot, dom är ganska långa. Säg att jag vaknar kl 11-12 och då har jag inget att göra fram tills typ 21 när jag börjar jobba igen. 

 

Jag har nämligen inte råd med liftkort än. Jag fick låna Emils ena kontokort när mitt blev stulet, men tror ni inte på fan att jag har slagit in fel kod och spärrat det?? Nu har jag alltså lite pengar på kontot, men dom är inte möjligt att ta ut. 

 

I kontanter har jag ca 75cent. Man kommer inte jättelångt på det kan jag tala om! 

Som tur är får vi gratis middag på hotellet. Då gäller det med andra ord att äta ordentligt. Sen blir det även natta-mat efter jobbet. Det är gött! 

 

Jag har åkt en dag har i Saalbach iaf, det var gött som fan!   

 

Men jag kan tala om att livet inte leker när man sitter på rummet, det är har snöat hela natten och nu skiner solen. Liftarna går precis utanför och alla som kan åka är glada och lyckliga. 

 

Ä

Jag får lönen den 2 mars tydligen. Om jag sköter mig kan jag eventuellt få ett förskott, när jag har jobbat minst två veckor. Alltså om drygt en vecka. 

Jaja, varför ska man åka skidor när man är här? Chilla på rummet är också najs... Förövrigt har Österrike låst all slags streaming, jag kan inte ens kolla på svtplay eller netflix. Mina böcker har jag läst ut med. Det blir ku en del harpan

 

Ja, vi får väl se hur det går det här! 

 

"Det är som mörkast innan gryningen"-uttrycket passar perfekt här! 

 

Igår eftermiddag/kväll kändes det tungt och kämpigt. Jag hade ingenstans att sova, jag hade ingen aning om vad det var för ställe jag skulle jobba på och jag kände mig ensam och fattig. 

 

Jag smet in i turistinformations-lobbyn och funderade på livet. 

Skulle jag 

1: betala 85 € + taxi till hotellet efter jobbet och behöva tjuvåka med bussen hem morgonen efter för att mina pengar har varit slut

 eller

2: hänga runt på dom sista barerna/strippklubbarna (bara för att dom är öppna längst!) och sen ta morgonbussen hem? 

 

Jag tänkte jag satsar på nummer 2 .

 

Så jag gick till ett afterski ställe med ryggsäcken på och träffade snabbt på några fulla tyskar som mer än gärna bjöd mig på en öl. 

Sen minglade  jag runt lite på stället och berättade för alla att dom skulle gå till taverna efteråt för då skulle jag jobba där osv. 

 

Glad i hågen gick jag till tavernan kl 22.00 och pratade med vakten. Han berättade vad jobbet gick ut på:

Locka in folk under två timmar, "gärna svenskar, för dom dricker så mycket", sen glida runt med en shotbricka och sälja shots. 

 

Det är ju perfekt för mig! Så länge jag har tränat på att hetsa folk till att dricka och nu slippa bli hetsad tillbaka! Win-win säger jag bara! 

 

Jag var där totalt typ 15 min kanske och blev sen iväg skickad med order att komma tillbaka imorgon kl 12 och skriva på papperna och flytta in i mitt rum. 

 

Problemet med boendet fanns ju dock kvar och då var ju ganska långt från 22:15 till 06:27 när nästa buss gick. Det blev så att jag tog en taxi till kaprun. Ynka 50€ ända fram till dörren! (Iaf billigare än att sova på hotell!) dessutom var chauffören en skön lirare som körde Harley Davidson i nåt mc-gäng och lovade att ta mig med i gänget när jag har skaffat mig motorcykel.

Han jobbade dessutom för samma boss som jag typ. Det verkade bra. 

 

Men nu då har jag alltså flyttat in på mitt lilla rum i Saalbach. Det ligger precis vid liften och nära till jobbet och allt!

 

Nu håller vi alltså tummarna för att Emil ska hitta ett jobb med, helst här i Saalbach!  Sen har allt löst sig till det bästa! 

 

(Tror jag, jag har ju visserligen inte jobbat nåt än och jag kanske råkar vara katastrof där, men ändå!)

 

 

Slarvar ju som satan med bloggandet! 

  Idag är livet hår. jag  och min värd gick på barrunda i innsbruck igår. Det började med en  lätt Radler, sen blev det öl efter öl efter öl och sen tequila. Aldrig mer säger jag bara. 

Nu var det dags igen! 

Jag orkar inte skapa en ny blogg-jävel så jag kör på den här igen! 

 

Nu är jag på Landvetter, på väg mot Innsbruck via Berlin. 

Därefter borde jag ha bokat en transfer till sölden, men det har jag inte gjort. Och igår fick jag veta att jag missar sista tåget dit med några minuter. 

 

Så första natten couchsurfar jag i Innsbruck. Det kan oxå vara trevligt! Och jag sparar 170 €! Det är ju en vinst i sig när man är pank! 

 

Jag hoppas att jag lyckas ta mig till sölden på måndag iaf. Men nu när jag pratade med gänget där nere finns det tydligen inga tåg i Sölden. Kan det möjligtvis vara så att jag har tittat på tåg till sölden i Tyskland? Hmm.. 

 

Jaja, det är ju några timmar kvar!

 

Känns sjukt najs att vara på gång iaf!  Jag ska försökahålla er uppdaterade! 

 

 

Och nu måste jag löpa på flyget, snart ropar dom på mig. 

 

Auf wiedersen eller vad det nu heter! 

 

 

 

 

Nu sitter jag på planet hem, det känns asgött på ett sätt och lite tungt på ett sätt. Jag får försöka lägga ut detta när jag landar.

 

Jag har verkligen tagit varje dag som den kommer här nere, speciellt när jag lämnade Rom och begav mig ut på road trip. Ibland har jag inte vetat var nånstans jag ska sova på natten när klockan är 21. Men det löser sig alltid! 

 

Det hjälper nog att jag är svensk, tjej och ensam. Innan trodde jag det skulle vara "farligt" och att folk skulle försöka utnyttja det men alla är tvärtom superhjälpsamma och måna om mig. Kanske för att jag inte har planer och dom blir så oroliga.

 

Men det inte ens när jag har gått själv på kvällen (inte så många gånger, mamma) har jag varit rädd. Det kan nog i för sig bero på att jag stövlar på, med tårna pekande rakt ut och luvan uppfälld som nån typ av gangster. 

 

Jag är superexotisk här. blond och blåa ögon är melodin. Folk behandlar mig som nån slags älva. Till och med dom vanligtvis otrevliga vakterna i Pompejis ruiner bjöd in mig på en kopp kaffe. Och nej, det var inte alls för att dom försökte ligga. Jag råkar bara vara en väldigt intressant person. (Snälla, låt mig tro det ett tag till. Och ja, jag har fått hybris.) 

Sen mina röda kinder ska vi inte ens börja på! Folk är djupt fascinerade av dom! "Va?! Dom ändrar färg?! Varför är du så röd? Wow!" Då  blir jag ju inte alls rödare eller så... Men dom kan inte rodna här så dom tycker det är "charmigt". Tack för det! 

 

Sista två dagarna har jag återvänt till Rom. Först couchsurfade jag hos en Alex. Dagen efter, alltså onsdag, hängde jag med Ruth i min gamla lägenhet. Det var verkligen en fin dag! Vi passade på att ta en sista glass på gioletti och sen lagade vi middag hemma. 

 

Jag fick förresten en fråga om jag eller någon jag kände  kunde tänka sig att gifta sig för pengar med en Bangladeshisk man. Jag blev lite tagen på sängen, men om någon därhemma känner sig manad låt mig veta. 

"Det är bara för ett par år och sen är personen fri igen" . Fy fan alltså! 

 

En annan rolig grej är att jag lyckades banta ner min väska från 23kg till 13 kg på flygplatsens toalett. Mitt handbagage höll dock på att sprängas. Men jag slapp betala nån övervikt. 

Haha till alla som har tvivlat på mig angående mina väskor! 

 

Jaja, nu dröjde detta inlägget lite, men bättre sent än aldrig!

Det är skönt att vara hemma igen och jag älskar ju kylan anda! 

 

Over and out och god jul och allt det där! 

 

 

Har verkligen slarvat med bloggandet ser jag ju!