akwentzel.blogg.se

 

Nu vet jag inte var jag ska börjar! Det här är precis varför jag inte skriver dagbok längre, jag pallar inte med att skriva varje dag. Nu är det ju visserligen inte varje dag jag bloggar, inte ens varje vecka tydligen.

Men jag börjar la från början då!
Förra veckan var det fullt med folk här, hela tiden! På tisdagen kom Johansson, Rane, Linda, Dennis, Jocke och Ante upp. Ante på sin übercoola moppe, som tog tydligen tog typ 5-6 timmar. Imponerande!
Även Bengt kom tillbaka igen.
Sen fylldes det bara på, Vickan, Malin, Emma, Louise, Nibell, Hidman, Niklas, Thilia, Martin, Maria, Thomas och Tina.

Håkan Hellström spelade på Tanumstrand på fredagen och vem vill inte se honom?

Dessutom, när vi låg hela gänget typ nere vid sjöboden, jag var precis i vattnet för att tvätta håret (Vi har nämligen egen brunn här uppe och den mår inte kanon av att det är 25 grader varmt, soligt och typ en hel skolklass här, så vi duschar i vattnet. Asgött tycker jag, för man får saltvatten håret hela tiden då. Oj, Superlång och utdragen parentes. Jaja, till saken!) När jag som bäst badar, så står plötsligt mamma, Ellinor, Christian och Ludvig där! Hur sjukt? Jag hade ingen aning att dom skulle komma! Askul!
Då fick jag vara med på min gudsons första bad ute!

Sen på kvällen var det iallafall Håkan! Vi gick in i samlad trupp! Kolla hur najs det se ut därnere på bilden!

Håkan-konserten var grym! Lite kort dock, men vi stod långt fram och det var asgo stämning. Jag hade min krage på mig, mest för att den klär mig så bra, men lite för att jag var stel som fan i nacken med.

Åkte hem ett par dagar till Ucklum med i början av veckan, det var inte så dumt!

Jag blev sämre i nacken igen så jag passade på att åka in till Uddevalla sjukhus på väg upp hit igen. Blev röntgad osv och det såg tydligen fint ut! Så skönt!

Jag har förstått att jag ibland inte borde skita i smärta på det viset, speciellt när det kan drabba mig igen när jag är typ 40 bast, så nu vilar jag mig i form istället. Bland annat vid sjöboden eller i hängmattan. Sämre kan man ju ha det. 

Nu har vi bara en vecka kvar här, det är helt sinnessjukt! Fast ändå känns det som en evighet sen vi firade midsommar i ett ösregnade spekeröd. Och det har ju hunnit hända en del här!

Denna veckan ska vi göra allt som vi planerade innan vi åkte hit, som inte har hunnits med, eller inte gått med min nacke osv. Det blir alltså fullt upp ändå.

Precis nu bakar jag vinbärspaj som vi ska ta med oss när Lisa och Julia slutar och äta på ett berg som vi ska bestiga. Flott va?

 

 

 

 

 

 

I lördags kom Viktoria, Nibell, Hidman, Niklas och Emil hit! 

Dom satte upp tälten och sen åkte vi in till Grebbestad och satte och oss på en klippa och drack öl, precis som alla andra 16-åringar...  Julia och Lisa cyklandes när dom hade slutat och vi hade så himla trevligt! 

 

Eftersom det var Grebbestad karnevalen var det sjukt mycket folk överallt. Vi drog till Röde orm och hängde där tills det stängde, även om vakten hotade att kasta ut oss flera gånger för att vi öppnade ett fönster. Det var sjukt varmt där inne. Det hjälpte inte att ha kragen på sig. 

Julia skonade han inte, visserligen tog hon fönstervägen in en gång, men ändå. 

Det var ingen större fara dock, hon kunde gå in igen direkt. 

 

I söndags hade vi bakishäng och åt frukost på bryggan i Grebbestad, sen drog vi med Emils van till Fjällbacka och gick och klättrade iRonja Rövardotters skreva. 

Sen blev det även lite minigolf, det var ...spännande. Eller nåt. Vi behöver inte prata mer om det, men jag vill säga att jag gjorde en hole in one, eller spik som det tydligen hette. 

På kvällen grillade vi och åt middag i lusthuset. Det var sorgligt när dom åkte hem. 

 

Idag har det varit så tomt, för Lisas morfar och mormor och alla har åkt hem nu också.

Men jag tänkte att det nog var bra med en vilodag för min nacke, det har ju varit ganska fullt upp ett par dagar så jag är helt slut i den. Man tror ju hela tiden att det är nästan bra och att man ska orka allt som vanligt, men det gör man tydligen inte. 

Så idag har jag haft en pensionärsdag, frukost och korsord i lusthuset, kaffe på altanen, en liten promenad ner till havet. Sen en tupplur på soffan. 

Jag har även lyssnat på P2 som hade nåt franskt tema idag och jag ska säga att det inte är alls så dumt faktiskt. 

 

Men det känns ju även som att det räcker med en sån här dag lite dådå, så jag är verkligen glad att andra gänget kommer imorgon! 

 

Nu ska jag gå ut och måla hammocken, man vill ju inte missa Rapport och Aktuellt sen. (Jag har hört att man ser sånt när man är pensionär.)

 

Må väl! 

 

Nu är jag som en ny människa igen, jag kan svinga (nästan) huvudet från sida till sida och det gör bara lite ont! 

 

Jag är visserligen inte helt bra än, det märkte jag när vi var och kollade på fantastiska Karins konsert, i Marstrands kyrka. Jag trodde på allvar att jag skulle tappa huvudet för att det var så tungt och nacken var så svag. Kyrkbänkar är ingen hit alltså, jag lider med alla äldre som går dit och tvingas till plåga på detta viset. Hade Gud verkligen haft något emot lite bekvämlighet? Jag ska läsa Bibeln nu när jag är sjukskriven och ta reda på det. 

 

Annars har jag haft det sjukt najs hemma i Ucklum och Stenungsund. Så himla härligt att träffa alla, även om det bara var typ två veckor sedan sist! 

Vi var och hälsade på min systerson Ludvig häromdagen. Han blev livrädd för mig när jag tittade ner i vagnen med kragen på. Sen var han lite skeptisk hela eftermiddagen men jag tror att han accepterade mig igen till slut.

 

Det blev även fin-häng på bryggan i getskär med hela gänget. Kolla på bilden där nere, hur #SOFT ser inte det ut då?.

 

Jag har vart hos sjukgymnasten nu och fått höra att jag ska bli helt bra om jag gör mina övningar som jag ska. Och sånt slarvar man ju aldrig med eller? 

Nä men jag ska verkligen vara duktigt med det. Det är ju liksom bara för min skull osv osv. 

 

Nu är jag uppe i Kämpersvik igen, vi har hunnit ha reunion-grill och igår låg jag  nästan hela dagen vid sjöboden. Jag lyckades även ta ett riktigt bad, även om jag inte kom så djupt att jag kunde doppa huvudet, men ändå! 

 

Jag har även hängt en hel del med Lisas morfar Bengt. Han läste dikter för mig medans vi drack kaffe på altanen. Sämre kan man ha det när man är sjukskriven. 

 

Dock är det trist som satan att Julia och Lisa jobbar hela tiden, jag vill ju också vara med! Men vi hinner ju ses på kvällarna iallafall.

 

Ikväll kommer massa härliga människor upp hit och hälsar på också! Vi ska ut på Grebbestad festivalen. Jag ska ta det så himla lugnt som man bara kan. Jag längtar efter er! Sen dessutom gött häng hela dagen imorgon! 

 

Nu har Lisa och Julia gett sig ut på en lite morgonjoggingtur, bara en mil ungefär. Tack och lov att jag har en bra anledning att chilla hemma! 

 

 

 

Hej på er! 

 

Nu fick jag ett infall att starta igång blogg-jävelen igen. Mest för att, ja, ha nånting att göra helt enkelt... 

 

Jag har ju för er som inte hört det fått en fraktur på skallbasenbenet. Det är ett ben i nacken/skallen, precis vid hårfästet.

 

Men för att dra historien från början:

 

Jag, Julia och Lisa har under sommaren fått jobb på Sportshopen i Tanumstrand och därför flyttat upp i en husvagn till Kämpersvik. 

 

Där lever vi livet med morgondopp, grillkvällar, mygg, härliga kunder, cykelturer på en cykel vars sadel är trasig och sticker hål på röven, regnkläder, havsutsikt, lusthus-kvällar med rödvin, finbesök från nära och kära m.m.m.m

 

Allting var verkligen strålande och vi njöt för fullt!

 

I fredags råkade både jag och Julia vara lediga så vi bestämde oss för att gå ut och fira. 

Hela dagen var superhärlig med morgonpromend, sedan en joggingtur, bad, lite vin medan vi fixade oss och sedan in till Grebbestad. Där tog vi langos och en mjukglass. 

Sen satt vi och chillade och vinkade till båtar på en klippa precis vid havet i ett par timmar medans vi väntade på att Lisa skulle sluta. Kort sagt hade vi en perfekt dag.

 

När Lisa och dom andra stängde kom vi över ett gäng bullar i en närbutik, helt gratis  för "dom ska slängas om två minuter när vi stänger, så ta allihop!"

 

Sen blev det förfest med Linnea och Robin från jobbet. Trevligt med! 

 

När det blev dags begav vi oss ut till röde orm, där vi dansade loss lite och pratade med en man som var stum. 

 

Sen skulle vi cykla hem. Som dom ansvarsfulla och mogna människor vi är, hade vi med oss reflexvästar. Dessutom vill jag vara tydlig med att jag inte på något vis var aspackad, såklart inte helt nykter heller, men ändå inte så full.

Vi kom ända till Kämpersvik, där jag passade på att ta ett nattdop.

 

Sen, ca 100 meter från hemifrån, är det en spång över ett dike. Här gick det utför, bokstavligt och bildligt talat. Jag tänkte "jag cyklar över, vi gör ju det varje dag." Men precis innan hann jag även tänka "tänk om jag hade kört av här" och då gjorde jag ju det. 

 

Rätt ner i diket, över styret och på ansiktet. 

Jag kände att det gjorde rätt ont, men jag kunde ju röra mig och så, så jag reste mig trots att Julia och Lisa sa till mig att ta det lugnt.

 

Nästa morgon hade vi bestämt redan innan att v skulle in till Grebbestad och äta frukostbuffé, sånt bangar man ju inte gärna, även om man har lite ont.

 

Men eftersom det inte blev bättre och jag inte riktigt kunde röra mig och på stark inrådan från sjukvårdsupplysningen åkte jag och Lisa, som var ledig, in till Uddevalla sjukhus, i tron att hämta ut en såndära halskrage och sedan åka hem igen och hinna sola lite. 

Men nu gick det inte riktigt så enkelt. Blev klämd och tryckt på, fick en såndär stenhård, plastig nackkrage och blev körd till röntgen.

Så långt allt väl, men efter en dryg timmes väntan på svaren, när jag började bli ganska kissnödig och hungrig, ringde vi på larmklockan och frågade vad som var på gång. Kunde man få gå ut och vänta i solen istället kanske? Nej, tydligen ska jag ligga stilla på rygg tills vi vet. Jaja, man har ju vant sig vid att knipa när man jobbar på ett ställe utan toa.

 

Efter ytterligare nån timme kom doktorn och sa med allvarlig blick att dom har hittat en spricka i nacken på mig. 

Då var man plötsligt inte så kaxig eller skojig längre. Dom hade skickat bilderna till en expertkirurg på Sahlgrenska som skulle titta på dom också.

 Man hinner tänka en hel del under den tiden och jag trodde verkligen att jag skulle behöva bli opererad och sen bli liggandes på Sahlgrenska  resten av sommaren. Dessutom tror man ju att man ska bli förlamad om man bryter nacken, så jag låg och vickade hysteriskt på mina tår hela tiden. 

(Tänk dessutom på hur extremt kissignödig jag var nu. Jag hade ju saftat på bra med både juice och kaffe på frukosten.) 

 

Efter en evighet kom doktorn in igen, precis innan dom skulle sätta in nån typ av kateter på mig, och sa att dom hade pratat med en av läkarna som sa att min skada satt på ett sånt sätt att den inte kunde förvärras och inte heller göras någonting åt, utan bara självläka. 

Förstå den lyckan!! 

Min doktor sa visserligen att dom fortfarande väntade på svar från två andra läkare, men att jag kunde få gå upp och kissa. Både jag och Lisa grät av glädje! 

 

 Fatta vilken änglavakt?? det hade verkligen kunnat gå så himla mycket värre! När det händer nåt sånt här blir man s himla mycket mer tacksam. Att man lever, att man har fantastiska människor omkring sig och att man har en kropp som fungerar. Jag blir helt illa tillmods bara av att tänka på hur det hade kunnat gå. Brrrr. Jag tänker ju skaffa cykelhjälm och överlag inte göra idiotgrejer mer. (Det här är väl egentligen mest oflyt, men överlag har jag ju en tendens att lyckas skada mig, hrmm, bruten arm, brutet lårben osv...)

 

Efter 8 timmar på sjukhuset fick vi åka hemåt igen. Vid det laget hade Julia anslutit sig med och vi var en ganska glad trio som åkte upp till husvagnen igen. 

 

Nu är jag sjukskriven i 4 veckor igen, vilket är till den 3augusti. Den 4 augusti var min sista schemalagda dag på Sportshopen. Kul att få krama ur det sista liksom.

 

Jag har kommit hem till mamma och blivit ordentligt omhändertagen nu och stannar här tills på torsdag, då åker jag uppåt igen. Sen får jag väl se vad jag kan hitta på. 

 Det är ju på nåt sätt sjukt bra tajmat ändå, när det har blivit så jävulskt härligt väder! 

 

Här kommer ett gäng bilder från vår tillvaro!

 

Over and out