Bättre sent än aldrig osv

 
Nu vet jag inte var jag ska börjar! Det här är precis varför jag inte skriver dagbok längre, jag pallar inte med att skriva varje dag. Nu är det ju visserligen inte varje dag jag bloggar, inte ens varje vecka tydligen.

Men jag börjar la från början då!
Förra veckan var det fullt med folk här, hela tiden! På tisdagen kom Johansson, Rane, Linda, Dennis, Jocke och Ante upp. Ante på sin übercoola moppe, som tog tydligen tog typ 5-6 timmar. Imponerande!
Även Bengt kom tillbaka igen.
Sen fylldes det bara på, Vickan, Malin, Emma, Louise, Nibell, Hidman, Niklas, Thilia, Martin, Maria, Thomas och Tina.

Håkan Hellström spelade på Tanumstrand på fredagen och vem vill inte se honom?

Dessutom, när vi låg hela gänget typ nere vid sjöboden, jag var precis i vattnet för att tvätta håret (Vi har nämligen egen brunn här uppe och den mår inte kanon av att det är 25 grader varmt, soligt och typ en hel skolklass här, så vi duschar i vattnet. Asgött tycker jag, för man får saltvatten håret hela tiden då. Oj, Superlång och utdragen parentes. Jaja, till saken!) När jag som bäst badar, så står plötsligt mamma, Ellinor, Christian och Ludvig där! Hur sjukt? Jag hade ingen aning att dom skulle komma! Askul!
Då fick jag vara med på min gudsons första bad ute!

Sen på kvällen var det iallafall Håkan! Vi gick in i samlad trupp! Kolla hur najs det se ut därnere på bilden!

Håkan-konserten var grym! Lite kort dock, men vi stod långt fram och det var asgo stämning. Jag hade min krage på mig, mest för att den klär mig så bra, men lite för att jag var stel som fan i nacken med.

Åkte hem ett par dagar till Ucklum med i början av veckan, det var inte så dumt!

Jag blev sämre i nacken igen så jag passade på att åka in till Uddevalla sjukhus på väg upp hit igen. Blev röntgad osv och det såg tydligen fint ut! Så skönt!

Jag har förstått att jag ibland inte borde skita i smärta på det viset, speciellt när det kan drabba mig igen när jag är typ 40 bast, så nu vilar jag mig i form istället. Bland annat vid sjöboden eller i hängmattan. Sämre kan man ju ha det. 

Nu har vi bara en vecka kvar här, det är helt sinnessjukt! Fast ändå känns det som en evighet sen vi firade midsommar i ett ösregnade spekeröd. Och det har ju hunnit hända en del här!

Denna veckan ska vi göra allt som vi planerade innan vi åkte hit, som inte har hunnits med, eller inte gått med min nacke osv. Det blir alltså fullt upp ändå.

Precis nu bakar jag vinbärspaj som vi ska ta med oss när Lisa och Julia slutar och äta på ett berg som vi ska bestiga. Flott va?
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0