Sista dagen
Sista dagen! Hur fan gick det till??
Nu sitter jag på planet hem, det känns asgött på ett sätt och lite tungt på ett sätt. Jag får försöka lägga ut detta när jag landar.
Men det har varit sjukt kul! Jag är så himla glad att jag åkte, det gjorde mig gott så att säga.
Innan jag åkte andes jag ryckig, mitt korttidsminne höll ungefär en och en halv minut (om jag hade tur) och mitt hår föll av i stora tussar.
Nu ser jag istället ut som jag en idiot i huvudet, precis som gjorde för ett par år sedan, när mitt sönderfärgade hår äntligen började växa ut efter ett par slitsamma månader innan studenten.
Mitt minne suger visserligen fortfarande get-pung, men det kanske kommer tillbaka efter ett tag. Just nu berör det mig liksom inte heller... Det är liksom svårt att hitta problem
Vad det gäller andningen har några av mina mer "excentriska" värdar försökt lära mig yoga och att djupandas. Man ska tydligen koncentrera sig på det...
Jag har verkligen tagit varje dag som den kommer här nere, speciellt när jag lämnade Rom och begav mig ut på road trip. Ibland har jag inte vetat var nånstans jag ska sova på natten när klockan är 21. Men det löser sig alltid!
Det hjälper nog att jag är svensk, tjej och ensam. Innan trodde jag det skulle vara "farligt" och att folk skulle försöka utnyttja det men alla är tvärtom superhjälpsamma och måna om mig. Kanske för att jag inte har planer och dom blir så oroliga.
Men det inte ens när jag har gått själv på kvällen (inte så många gånger, mamma) har jag varit rädd. Det kan nog i för sig bero på att jag stövlar på, med tårna pekande rakt ut och luvan uppfälld som nån typ av gangster.
Jag är superexotisk här. blond och blåa ögon är melodin. Folk behandlar mig som nån slags älva. Till och med dom vanligtvis otrevliga vakterna i Pompejis ruiner bjöd in mig på en kopp kaffe. Och nej, det var inte alls för att dom försökte ligga. Jag råkar bara vara en väldigt intressant person. (Snälla, låt mig tro det ett tag till. Och ja, jag har fått hybris.)
Sen mina röda kinder ska vi inte ens börja på! Folk är djupt fascinerade av dom! "Va?! Dom ändrar färg?! Varför är du så röd? Wow!" Då blir jag ju inte alls rödare eller så... Men dom kan inte rodna här så dom tycker det är "charmigt". Tack för det!
Sista två dagarna har jag återvänt till Rom. Först couchsurfade jag hos en Alex. Dagen efter, alltså onsdag, hängde jag med Ruth i min gamla lägenhet. Det var verkligen en fin dag! Vi passade på att ta en sista glass på gioletti och sen lagade vi middag hemma.
Jag fick förresten en fråga om jag eller någon jag kände kunde tänka sig att gifta sig för pengar med en Bangladeshisk man. Jag blev lite tagen på sängen, men om någon därhemma känner sig manad låt mig veta.
"Det är bara för ett par år och sen är personen fri igen" . Fy fan alltså!
En annan rolig grej är att jag lyckades banta ner min väska från 23kg till 13 kg på flygplatsens toalett. Mitt handbagage höll dock på att sprängas. Men jag slapp betala nån övervikt.
Haha till alla som har tvivlat på mig angående mina väskor!
Jaja, nu dröjde detta inlägget lite, men bättre sent än aldrig!
Det är skönt att vara hemma igen och jag älskar ju kylan anda!
Over and out och god jul och allt det där!
Kommentarer
Trackback
